Förnedringsvåld


 

 

I veckan har ett nytt ord bitet sig fast i läsares medvetande.  

Förnedringsvåld är ordet. 

Bakgrunden är det vittnesmål från en svensk grabb som blev rånad, slagen och kissad på under det att förövarna filmade allt. 

Att förövarna hade utlands bakgrund och i detta fallet Eritrea efter det att föräldrarna framträtt i Tv mörkas i de flesta inlägg av skribenter. 

Ävenså är orsakerna ofta annorlunda än vad föräldrarna i detta fallet själv redogjorde för som att det skulle vara för Moderaterans skattesänkningar enligt statsministern eller att jag citerar: 

“Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Linda Snecker på Twitter skriva: ”Tänk om nån vågade säga den r i k t i g a anledningen till ungdomsrånen – att det är årtionden av utanförskap, fattigdom och klasspolitik som ser till att ungdomar med svensk bakgrund* står helt utan framtidsutsikter och därför blir helt kriminella.”?” 

Alice Teodorescu skriver i GP en rak fråga: 

Så varför dessa dubbla måttstockar och långsökta förklaringsmodeller bara för att det i den verklighet som nu råder primärt är ungdomar med utrikes påbrå som begår bestialiska övergrepp på i huvudsak ungdomar med svensk bakgrund? 

Vidare skriver hon: 

“Det är nämligen synen på ansvar som utgör skiljelinjen mellan de som väljer en kriminell bana och de som avstår, trots i övrigt lika (dåliga) förutsättningar.” 

I en TV sänd debatt mellan en forskare en ungdomsledare och en person som praktiskt forskat och intervjuat dessa ungdomar var den senares slutsats att vad ungdomarna själva hade sagt skulle kunna stoppa utvecklingen var hotet att bli utvisad, samt att deras föräldrar skulle bli av med sina olika bidrag. Detta skulle göra att dessa tog tag i sina ungdomar och deras beteende.