Citat om sjukhusväntetider


Spriddas citat ur Alice Teodorescu ledarare den 17 februari i GP. 

 

Själv har jag en erfarenhet som bestod i att som medväntande anhörig i väntan på en akutläkare somnade jag sittande på golvet  i det väntrum med brits som vi hade blivit anvisad där min anhörig blivit placerad. 

Klockan fyra på natten kunde jag ta påbörja hemfärden efter det att min patient blivit inlagd. 

 

 

Bara på Sahlgrenska i Göteborg saknas åtminstone 20 sjuksköterskor (SVT 14/2). 

Av en ny rapport från Socialstyrelsen framgår att: 

Snittväntetiderna på akutmottagningarna runt om i landet hade under mätperioden juni 2016 till maj 2017 ökat med 22 minuter, jämfört med den föregående mätperioden mellan juli 2015 och juni 2016. Hälften av alla patienter fick vänta minst 3 timmar och 30 minuter. 

På listan över de sjukhus som dras med de längsta akutväntetiderna hamnar Sahlgrenska på tredje plats med en medianvistelsetid på 4 timmar och 30 minuter.  

Bäst är sjukhuset i Gällivare med 2 timmar och 10 minuter. Sahlgrenska kvalar emellertid in som sämst ifråga om hur lång tid det tar till läkarbedömning på akutmottagningen, 1 timme och 43 minuter, vilket kan jämföras med privata Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm som hamnar på andra plats vad gäller kortast tid till läkarbedömning med sina 30 minuter. 

 

 

Det är i ljuset av detta axplock, ur den verklighet som den rödgröna regeringen gör allt för att undkomma genom att ständigt återkomma till huruvida bilden av verkligheten stämmer eller ej, som Dagens Samhälles sammanställning om de växande underskotten i välfärden bör ses. 

 Under kommande mandatperiod beräknas 62 miljarder kronor till skola, vård och omsorg att saknas om utvecklingen fortsätter som hittills. 

 

För att ekvationen ska gå ihop måste skatterna antingen höjas eller välfärdsutbudet minska, alternativt försämras i kvalitet. En ytterligare lösning är att fler kommer i arbete så att den totala försörjningsbördan minskar per arbetande person. För inrikes födda är arbetslösheten låg, men för utrikes födda ser det mycket mer dystert ut, både på kort och lång sikt. Av SCB:s siffror framgår exempelvis att knappt 70 procent av flyktingarna i åldern 20-64 år är sysselsatt efter 19 (!) år i Sverige. 

Av en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi framgår att sysselsättningsnivån bland utrikes födda behöver uppgå till omkring 75 procent för att migrationen ska tillföra det positiva tillskott till statsfinanserna som många politiker talat sig varma för. 

Det svenska välfärdskonceptet bygger på idén om att i princip alla som kan också ska arbeta, liksom på att det måste stoppas in mer till det gemensamma än vad som tas ut. Utifrån detta är underskottet i välfärden en tickande bomb som riskerar att brisera så snart konjunkturen vänder, vilken den mycket väl kan komma att göra under nästa mandatperiod. Hur ser beredskapen ut för att hantera det? Det återstår att se.