Vad är makt?

 

 

Jag har i en serie reportage avslutat med frågan ”Vad är makt för dig”, och fått lika många svar som jag gjort reportage.

Vad är då maktbegreppet egentligen och hur definierar man ordet? Finns det positiv makt respektive negativ makt?

Vad har makten för funktion i samhällslivet?

Kirurgen, forskningsledaren och författaren Inge Dahn kommer inom kort ut med en ny bok som har rubriken ”Makt och hälsa”.

Vi ställer frågan till honom.

LS: Vad är makt för dig?

ID: Det är kanske den viktigaste kraften i samhället. Den är betydelsefull för alla och det är inget som någon kan undgå att ta ställning till, och den definition  man har hänger samman med hur mycket eller litet makt man själv har.

LS: Ja, det kan vara maktens betydelse i samhället men vad är begreppet makt för dig?

ID: Jag kanske inte är så mycket för definitioner, när det gäller begrepp som makt, hälsa, frihet och demokrati utan vill nog hellre använda beskrivningar. Vart man vänder sig i samhället stöter man på maktfenomenen, i skolan, i familjen, i arbetet, i det dagliga livet. En definition som täcker allt detta blir så allmän att den blir nästan intetsägande. Skulle jag trots detta och för att tillmötesgå dig ändå försöka en definition skulle den handla om ett grupptryck som gruppen binder till en person, en chef eller till flera i en styrelse

LS: Vad har du att säga om maktens biologiska fundament?

ID: Människan är ett flockdjur. Flockar styrs och leds av flockledaren, som försvarar flocken mot angrepp och har som uppgift att inom sitt revir befrukta honorna. Det är hans uppgift och den han strider för. Det tycker jag är det biologiska fundamentet, som man också kan se i människoflockens utveckling från när vi var nomadiserande till när vi blev bofasta och började reglera makten. Långt senare kommer också rättigheter för de som makten utövas på. De fanns inte från början.

LS: Makt beskrivs ju ofta i negativa termer som missbruk. Vad anser du om den värdeladdning som finns i ordet makt?

ID: Man måste ju börja med att tala om att vi inte klarar oss utan den. Överallt måste vi ha en maktutövning. Den är en positiv kraft för att hålla ihop grupper och samhällen, men det är många fler som lyder under makt än som utövar makt därför så förknippas begreppet gärna med negativa värden. Det är dock viktigt att hålla ihop spänningen mellan det positiva och det negativa i det allmänna intresset.

 

LS: Vad anser du att det krävs av den som utövar makt, oavsett vilken typ av makt det är, och vad krävs av denne för att han ska få makt?

ID: För att få makt krävs ju i allmänhet styrka. Den starkaste kan bäst hävda sina maktintressen och får då makten. Det är den primitiva maktkampen. Sen är det ju också bundet till kompetens, skicklighet och så vidare. Vi har ju också sagt att man får ett uppdrag, ett mandat, att utöva makt inom. Alla är glada för den som utövar makten inom uppdraget, men det är väldigt vanligt att man tar makt på andra områden för att man har makt på ett område. Det kan vi spåra i relationen man kvinna i familjen. Det dröjde ju här till 1921 innan kvinnorna fick rösträtt. Deras ställning har ju varit bunden till en maktsvaghet. Knyter vi an till vården så är det ju definitivt så att patienten har en mycket svag ställning. Anledningen till att jag börjat rota i detta är att om vi ska flytta intresset från sjukdom till hälsa krävs en maktförskjutning. Från en maktlös patient till en aktiv individ som arbetar för sin egen hälsa. Det är inte bara vårdfolkets intresse att befolkningen skall vara frisk utan det är allas intresse. Den maktförskjutning har gjort att jag har blivit intresserad av makt.

LS: För att utöva makt krävs ju en hierarki. Vi har den väldigt uttalad i det militära i sin klara befälsföring. Vården ligger väl inte så långt efter. Varför utövas den hierarkiska maktfördelningen inom vården?

ID: Ett skäl är ju att det finns så mycket oro. I organisationer som det finns stor oro som i den militära organisationen i krig och i vården. Patienterna är oroliga för sin hälsa. Personalen är orolig för att göra något fel. Allt detta skapar en stämning som ger behov av klara regler och klara direktiv och då är hierarkin ett viktigt instrument. I en akut situation när något händer måste det finnas en klar befälsföring. Problemet är dock att den har utvecklats inom vården på områden där den kanske inte är lika terapeutisk som den är i akuta situationer.

LS: Om vi tittar på ditt ämnesområde: ”Vård och makt”, den bok som du snart ger ut speglar den politiska makten kontra specialisters makt.

ID: Jag vill undvika att se kontra. Hittills har specialisternas makt utvecklats mer än politikernas och resulterat i en specialisthierarki, där de specialister som ligger högst styr vårdens utveckling mer än politikerna, när de saknar mål och styrinstrument. Det har resulterat i en sned fördelning av läkare och specialiteter över landet, som jag kallar läkarbristöverskott. Med mål och styrinstrument kan specialitetsutecklingen harmoniseras. Vi har lagstiftat om ett mål: En god hälsa för hela befolkningen på lika villkor. Varför inte använda det?

LS: Är det demokratiska styrinstrument för att rätt fördela makten som du efterlyser?

ID: Ja, och de förutsätter en samverkan mellan politiker och specialister, som inte domineras av någon av dem. Där inte politikerna på grund av bristande specialistkunskap underordnar sig specialisternas makt.

LS: Makt som mål och strategi står det i ett kapitel i din bok. Det är alltså målet inom vårdens maktutövning som du efterlyser.

ID: Ja, det är kärnan.

Under andra världskriget utvecklade man det som sedan benämndes systemteori och det har sedan blivit styrande för industrin och för vården. Det ledde till att man 1982 stiftade en ny lag där man ersatte den gamla sjukvårdslagen med en hälso- och sjukvårdslag.

Målet för hälso- och sjukvården inte bara är att bota sjukdom utan att också förebygga sjukdom och därmed skapa hälsa.

Denna förskjutning i målsättningen har inte fått något särskilt stort genomslag i vården men väl utanför. Det tycker jag är ett problem.

 

 

LS: Avslutningsvis, anser du i likhet med finansmannen Mats Qviberg att all makt korrumperar?

ID: Makt frestar till att överskrida de mandat man har. Jag tycker dock att man kommer alldeles snett om man säger att all makt korrumperar.

Makt är nödvändigt. Vi klarar oss inte utan någon form av maktutövning. Jag tycker det för starkt att säga att all makt korrumperar. Det är inte sant för mig, men makt kan korrumpera. Vi måste hitta metoder för att uppmärksamma sådant missbruk.

 

 

Faktaruta

 

Inge Dahn var docent i kirurgi, när han fick sitt första planeringsuppdrag, som sedan följdes av andra, vilket ledde honom över till samhällsmedicin, där han varit verksam på universitetets Centrum för samhällsmedicin i Lund/Dalby och på Malmöhus läns landstings samhällsmedicinska enhet.

Den senare uppgiften kombinerade han sina sista år yrkesverksamma år med att vara forskningsledare på Vårdhögskolan i Lund/Helsingborg.

 

Tidigare böcker utgivna av Inge Dahn:

  • Läkarbristöverskott. Landstingssektorns framtidsstudieverksamhet.
  • Patienter med existentiell smärta. En utmaning för läkare och samhälle.
  • Samtal om vården.
  • Vård och värderingar.
  • Mänskliga möten.
  • Diakron vård. FoU-rapport 1991:1.
  • Från vårdplikt till vårdteori och tillbaka.
  • Helhetsideologin

Han har även skrivet manus till radio- och TV-program såsom ”På jakt efter livet” och ”Mänskliga möten”

Lars Stranne   040920